Blobbblabbblibb liksom! Om ni bara visste hur galet mycket det har hänt sen sist och fortsätter att hända och allt jag vill är att få nerplitad det till bloggen för det är bara så galet mycket tokbra saker som alla borde få ta del av och älska mitt liv för. Har varit på anställningsintervju på ett dagis, som verkar vara typ kanske bäst i världen och har som motto "den gode barndomen" och är ett dagis som mest är ute i skogen och leker med ungarna. Jag tror det gick faktiskt grejt det, men vidskeplighet så tyst med mig.
Så var det det med resan. Som sagt så blev jag bjuden av den här tantramänniskan till Stockholm och kan börja med att säga att inte ens en millimeter av min booty möttes i kärlek till den här människan. Efter en massa plankningar på tunnelbanan och snurr runt och kring huvudstaden fann vi oss i Solna där han skulle mastra sin skiva. Människan som skulle mastra skivan var ingen mindre än Europes gitarrist, som jag förövrigt fick en kram av! Smaka på missunsamhetens bittra saft barn! Nåväl, mister tantra började bara mer och mer te sig som en självupptagen stropp med huvudet uppe i sitt eget arsle och när min vapendragare, världens bästa Adina inte svarade på mina panikartade rignsignaler kom jag ihåg de undanstoppade pengarna och beslutade mig för att köpa en resa till Köpenhamn. Detta medförde såklart ingen glädje för mister tantra som helt hade planerat in någon slags sexsemester (bläöh.) och varpå han började med att mässa om min otacksamhet gentemot att få vara i Stockholm. Helt plötsligt var det det enda han hade i huvudet och det enda han hade att säga, hur otacksam jag var mot att vara i Stockholm, att jag inte kände någon kärlek för staden, att det endast var en hållplats för mig och att kärlek är tacksamhet och inget annat. Ganska snabbt tappade jag tålamodet och sa att om han nu är så besviken över att jag ska åka kan han väl säga det istället för att linda det i massa fånigheter och ge mig pikar, men tydligen var han inget annat än glad för min skull, kände inget annat än kärlek för att jag skulle åka och få uppleva det jag ville. Men pikarna bara fortsatte och jag orkade inte med en människa som bara var intresserad av att höra sin egen röst så jag bad honom gå, lämna mig till min solitud tills Adina kom.
Så gick han, Adina anlände och vi gick för att dricka billig öl på Kellys och skratta åt människan tillsammans. Det var minst sagt en lättnad att få spendera tid med en person som gav utbyte av alla positiva slag (baby i loveyou!). Efter några timmars fniss och ölskalle var det dags att ta farväl och jag lunkade iväg mot cityterminalen. Påvägen när jag hade lyckats gå lite vilse och stod plötsligt vid vacker vatten, ville jag föreviga minnet lyckades kamerafanskapet ge upp totalt så nu har jag ingen fotomaskin att dokumentera livet med heller. Fräste lite spontana svordomar över teknikens vidunder, stoppade ner den längst ner i väskan och förlitade på att ölen skulle radera bort hågkommelsen för stunden. Väl framme vid bussterminalen när jag satt och frossade med mina avocadomackor och stulen godis så hoppar helt plötsligt mister tantra fram ur ingenstans. Min omedelbara reaktion var en fnissattack varpå han lyfte näsan upp i vädret och sa med melodramatisk tonsättning "it's over between us!". Fnissattacket växte ganska snabbt till ett renodlat gapskratt samtidigt som jag kallade honom för dramaqueen, vilket eggade upp honom ännu mer och han började kalla mig för elak och jag hade tydligen manipulerat honom. Jag undrade hur fan det hade hunnit gå till då han hela resan bara pratat om sig själv och så fort jag öppnade munnen hade börjat prata om sig själv igen, bad honom få huvudet ur arslet och seriöst fundera på att skaffa hjälp till skallen hans. Hela incidenten urartade till att jag ömsom skällde på, ömsom asgarvade åt honom till resten av resenärernas fröjd mitt på cityterminalen. Sen skulle min buss åka och vi skildes åt, förhoppningsvist slipper jag se honom igen, men Oslo är allt för litet för att våra vägar inte ska korsa åter.
I'm a backstabber lady.
http://www.youtube.com/watch?v=Hk4tLuh20qw
Så hamnade jag i Köpenhamn, vaknade upp efter ännu en natt av swebussömn till en solig kärleksstad och lunkade min väg till Christiania dit våren hade hunnit krypa sig på med blomstrande körsbärsträd och gröna gräsmattor. Klockan var verkligen bara barnet så jag satte min söta lilla rumpa ner på Café Månefiskeren för att invänta Mais ankomst och dricka mig pigg på kaffe. Månefiskeren har fungerat väldigt många gånger som en slags substitut på hostel när jag funnit mig själv i Christiania och deras toalett har verkligen varit en fröjd för min omgivning då jag kunnat stabilisera hygienen till en någorlunda hyfsad nivå. Det är som en gammal vän man alltid är välkommen att komma hem till och som alltid tar hand om dig.
København ja. Hela mitt hjärta skuttar till av tanken och alla dagar där känns før stora att førsøka mig på att kluddra ner. Istället lever jag i en slags, av alla møjliga klyschor så såklart i en bubbla, en hinna av livskraft som smetat sig runt min hud. Fick lära känna helt fantastiska människor och kände mig før førsta gången med i gemenskapet och hemma, säkert beroende mycket på att jag nuførtiden kan känna mig hemma i mig själv, där jag litar på att det huvudet och hjärtat säger inte är massa humbug. Viktigaste av allt var väl ändå Gedved och vår vänskap som påbørjades, dessvärre och som alltid så fick den andra parten mer känslor än kanske nødvändigt.. Lilla Gedved lyckades i alla fall falla huvudstupa før mig bimbambom liksom. Senast imorse fick jag ett så hjärteknipande søtt sms om att jag skulle ha en bra dag, och att det faktiskt var exakt en vecka sedan vi träffades och med tanke på det så kunde det bara bli bra. Hur hanterar man sånt floskeri, om jag får veta? Han är verkligen ett litet søthjärta som jag tycker galet bra om på den rent vänskapliga nivån och det känns rätt vanskeligt att behøva sprätta upp hjärtan som är himla fina. Så, kära ni, hur hanterar jag det här?
Här är førøvrigt en fin blogg, men dock på finska så det är nog inte många som kan njuta av läsningen som faktiskt är superb.
http://minh.vuodatus.net/blog/1235113#comments
Har førsøkt uppdatera den här bloggjäveln några dagar nu och før varje dag blir det mer som jag bara måste kladda ner att minnas och før er att ta del av. Nåväl, igår var jag på en føreläsning om rymden och nu har jag beslutat mig før att bli astrofysiker. Såklart inte enbart baserat på gårdagens føreläsning, har varit intresserad av rymden och universum helt länge och varit bestämd på det tidigare. Så gårdagen var mer som ett, ja man kan väl säga att det var en välkomstuppvisning før lilla mig va.
Och så lite gnäll: jag är fett trøtt på min sambo. Så fort jag har glømt minsta lilla jävla grej børjar hon gnälla och menar på att jag alltid glømmer liknande. Suck. Nu hade jag glømt att ta ut kaffefiltret ur kokaren, något jag inte glømt sen hon bad mig att inte glømma det i høstas och så säger hon "du pleijer til att glømme det".
Okej. Så här var det. Ber om ursäkt før allt før osammanhängande och massiv läsning. Ska førsøka mig på att finna en form i bloggen i kommande framtid.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar